Risken för inlåsning är stor men med rätt insatser är det många som får jobb de är utbildade för, anser Josefin Claesson, projektledare på Jusek.
Jusek har undersökt vägen till arbete för de jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare som har kommit till Sverige mellan 1980 och 2010. Undersökningen visar att de som får jobb som inte motsvarar deras utbildningar har svårt att ta nya kliv i karriären. Bara en av tre tar sig från ett arbete som inte alls motsvarar deras utbildning till ett arbete som motsvarar deras utbildning.
Att det är svårt kan bero på att väldigt få upplever att de får stöd från myndigheterna att söka jobb som passar deras utbildningsbakgrund. Bara var tionde blir uppmuntrad till det.
Undersökningen visar att de som läst kvalificerad svenska eller kompletterande högskolekurser har större chans att få jobb som motsvarar den ursprungliga utbildningen. Till exempel har 47 procent av dem som läst på högskolan, ett arbete som passar utbildningen bra eller mycket bra. Det kan jämföras med 37 procent för dem som inte har läst där. Samtidigt minskar risken för arbetslöshet för de med högskolestudier, från 30 till 17 procent.
Undersökningen bekräftar Juseks tidigare kritik av den nya etableringsreformen. Jusek menar att insatser måste sträcka sig längre än två år som är regeringens tidsgräns. Det är få flyktingar som inom två år får jobb som de är utbildade för. Men med ytterligare tid så lyckas många. Insatserna måste därför få ta lite mer tid, menar Josefin Claesson på Jusek.