Vad gör en Miljöjurist?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att granska tekniska underlag och formulera tillståndsansökningar, medan förhandlingar i mark- och miljödomstolen sker mer sällan än vad titeln kanske antyder.

Visste du?

Miljöjuristen är ofta den som "översätter" mellan olika världar. Ingenjörer talar tekniska och biologer talar ekologi — miljöjuristens superkraft är att koka ner deras data till juridiska argument som håller i domstol. Det gör att du lär dig oväntat mycket om allt från grundvattennivåer till hur fladdermöss navigerar.

Konkreta arbetsuppgifter

Tillståndsprövning och ansökningar

Detta är kärnan i många miljöjuristers vardag, särskilt inom industrin och på advokatbyråer. Innan en fabrik får byggas eller en gruva får expandera krävs ett miljötillstånd. Din uppgift är att projektleda och skriva den massiva ansökan som bevisar att verksamheten klarar lagens krav.

Det handlar om att identifiera vilka utsläpp som kommer ske, hur de ska begränsas och vilka skyddsåtgärder som krävs. Du väver samman tekniska rapporter till en juridisk helhet.

Exempel i vardagen:

Ett energibolag vill bygga en ny biogasanläggning. Du leder arbetet med att ta fram ansökan. Du märker att bullerutredningen från konsulterna är otydlig gällande natt transporter. Du ber dem komplettera beräkningarna så att ni kan bevisa för Länsstyrelsen att grannarna inte kommer störas, vilket minskar risken för att processen drar ut på tiden.

Granskning av Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)

En MKB är ett dokument som beskriver hur ett planerat projekt påverkar miljön. Som miljöjurist skriver du sällan själva biologin, men du kvalitetssäkrar dokumentet juridiskt.

Håller resonemangen? Har ni utrett alternativa platser tillräckligt noga? Om MKB:n har brister kommer domstolen avvisa hela projektet, så din granskning är projektets försäkring.

Exempel i vardagen:

En kommun planerar en ny hamn. I MKB:n nämns att en sällsynt groda finns i området, men rapporten saknar förslag på skyddsåtgärder. Du flaggar detta direkt och föreslår att ni lägger in krav på "grodhotell" och flytt av arten i ansökan, för att undvika att naturskyddsföreningar stoppar bygget senare.

Miljö due diligence (Företagstransaktioner)

När företag köper varandra (M&A) kallas miljöjurister in för att agera detektiver. Ni granskar målbolaget för att se om det finns dolda "miljöskulder", som förorenad mark eller gamla synder som kan kosta miljarder att sanera.

Här arbetar du ofta under hög tidspress tillsammans med transaktionsjurister för att bedöma om affären är värd risken.

Exempel i vardagen:

Din klient vill köpa en gammal pappersmassa-koncern. Du går igenom arkiven och hittar en rapport från 90-talet om läckage av kemikalier som aldrig åtgärdades. Du skriver en riskbedömning som gör att din klient kan pruta ner köpeskillingen med 50 miljoner kronor för att täcka framtida saneringskostnader.

Löpande rådgivning och compliance

Miljölagstiftningen ändras ständigt, inte minst från EU-nivå. Företag behöver daglig hjälp att tolka vad nya regler innebär för deras verksamhet. Får de använda den här kemikalien? Hur ska de rapportera sina utsläpp?

Du fungerar som ett bollplank för verksamhetschefer och miljöchefer för att säkerställa att de inte oavsiktligt bryter mot lagen.

Exempel i vardagen:

En fabriksschef ringer. De har haft ett mindre utsläpp av olja i dagvattnet på grund av en trasig ventil. Hon undrar om de måste anmäla det. Du analyserar villkoren i deras tillstånd och lagtexten, och ger rådet att omedelbart kontakta tillsynsmyndigheten för att undvika en åtalsanmälan för miljöbrott.

Processföring i domstol

När ett tillstånd överklagas eller om ett företag anklagas för miljöbrott, är det miljöjuristen som för talan i Mark- och miljödomstolen. Det liknar klassiskt advokatarbete med muntliga förhandlingar, men ämnena är ofta djupt tekniska.

Exempel i vardagen:

Länsstyrelsen har sagt nej till din klients vindkraftspark på grund av påverkan på kungsörnar. I domstolen håller du ett slutanförande där du korsförhör en ornitolog och argumenterar för att de skyddsåtgärder ni föreslagit – att stänga av verken vissa tider – är tillräckliga enligt praxis.

Specialisering och fördjupning

Miljörätten är bred och efter några år väljer de flesta att nischa sig.

Industriell miljörätt

Här arbetar du med de stora, tunga industrierna – stål, papper, gruvor och batterifabriker. Fokus ligger på utsläpp till luft och vatten. Det är tekniskt tungt och handlar ofta om miljardprojekt där tillståndsprocessen kan ta flera år.

Plan- och byggrätt (Exploatering)

Fokus på stadsutveckling, bostäder och infrastruktur. Här är juridiken kopplad till detaljplaner och bygglov. Du arbetar nära kommuner och byggbolag. Buller, skuggning och riksintressen är vanliga frågor.

Offentlig miljörätt och tillsyn

Arbete på myndighet (t.ex. Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen). Här är du den som granskar ansökningar, skriver förelägganden och utvecklar praxis. Du sitter på andra sidan bordet och ser till att lagstiftningens syfte uppfylls.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju med Länsstyrelsen berättar Sandra, miljöjurist i Västerbotten, om hur det är att arbeta mitt i den gröna industriomställningen:

Alltså det är enkelt egentligen! Det som är roligast är att det vi jobbar med är mitt i en stor industriomställning kopplat till den gröna samhällsomställningen. Och vi har förmånen att vara i norra delen av Sverige, där väldigt mycket händer nu!

— Sandra, miljöjurist, Länsstyrelsen Västerbotten, 2024

Camilla, hållbarhetsjurist på advokatbyrån Cederquist, lyfter i en intervju med Juristens Dag fram att yrkesrollen är under ständig utveckling:

Sedan byråns första gröna obligationsprojekt avslutades har Camilla arbetat med flera liknande ärenden och hennes gissning är att många arbetstillfällen som hållbarhetsjurist ännu inte är upptäckta.

— Camilla, hållbarhetsjurist, Juristens Dag (JD-bloggen), 2023

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, beskriver i tidskriften Advokaten hur området gått från en nisch till central affärsjuridik:

Klimaträtten är nu ett eget område inom juridiken, som får återverkningar inom en rad olika verksamhetsgrupper på advokatbyråerna. Byråerna har fångat upp frågorna under de senaste åren, och suget efter kunskap är mycket stort.

— Jonas Ebbesson, professor, Tidskriften Advokaten, 2023

Mer om yrket – Miljöjurist

15,6 %

Så mycket ökade snittlönen för miljöjurister under en tvåårsperiod (2022–2024), enligt lönestatistik från Statsskuld.se. Det är en tydlig indikator på att efterfrågan på spetskompetens inom miljörätt växer snabbare än utbudet, drivet av hårdare lagkrav och företagens fokus på hållbarhet.

Vad folk tror

    Att miljöjurister enbart jobbar på ideella organisationer för att stoppa företag från att bygga saker.

Hur det faktiskt ser ut

    Majoriteten av miljöjurister arbetar som möjliggörare. Deras jobb är att hjälpa företag att göra rätt så att samhällsviktiga projekt – som batterifabriker, reningsverk och bostäder – faktiskt kan bli av på ett lagligt och hållbart sätt.

Från "Miljö" till "ESG" – en breddning av uppdraget. Tidigare handlade jobbet nästan uteslutande om utsläpp och gifter. Idag integreras arbetsuppgifterna alltmer med social hållbarhet och styrning (ESG). Det innebär att miljöjuristen nu även kan vara inblandad i frågor om leverantörskedjor, mänskliga rättigheter och gröna obligationer. Rollen flyttar därmed från teknikrummet in i styrelserummet.

EU är den nya lagstiftaren. En överväldigande majoritet av den nya miljölagstiftningen kommer direkt från Bryssel (t.ex. taxonomin och CSRD). Det har förändrat arbetsuppgifterna från att tolka svensk lag till att ständigt bevaka och implementera EU-direktiv. För den som gillar internationell utblick och dynamiska regelverk är detta en guldgruva.

Dela