Hur mycket tjänar en Domare 2025?

Snabbfakta: Domare lön 2025

Observera att dessa siffror är baserade på statistik från 2023 och prognoser, och den exakta lönen kan variera.

Som tabellen visar är en domares lön starkt kopplad till erfarenhet och på vilken nivå i domstolshierarkin man arbetar. Det är en karriär med en tydlig och stabil löneutveckling för den som avancerar i graderna.

Faktorer som påverkar din domarlön

En domares lön är inte en godtycklig siffra, utan resultatet av en strukturerad karriärväg inom Sveriges Domstolar. Till skillnad från många yrken i den privata sektorn handlar löneutvecklingen mindre om förhandling och mer om progression genom olika tjänster och ansvarsnivåer.

Karriärsteg och erfarenhet: Från notarie till justitieråd

Vägen till att bli ordinarie domare är lång och kräver omfattande erfarenhet. Löneutvecklingen följer denna resa, där varje steg innebär både ökat ansvar och högre lön.

• Notarietjänstgöring: Första steget efter juristexamen. Ingångslönen för notarier ligger på 32 300 kr/månad från och med 1 april 2025, och höjs till 34 200 kr efter 12 månader.

• Fiskal och Assessor: Efter notarietjänstgöring följer en period som fiskal och därefter assessor, där man successivt får mer kvalificerade arbetsuppgifter och en högre lön.

• Rådman: Detta är den vanligaste titeln för en ordinarie domare i tingsrätt eller förvaltningsrätt. En rådman har en medellön som kan ligga runt 64 300 kr till 76 000 kr.

• Chefsrådman och Lagman: Domare med ledningsansvar, som chefsrådmän och lagmän (chefen för en tings- eller förvaltningsrätt), har högre löner som speglar deras administrativa och juridiska ansvar. En lagman kan ha en lön på upp till 67 000 kr eller mer.

• Hovrätts- och Kammarrättsråd: Domare i de högre instanserna har mer erfarenhet och hanterar mer komplexa fall, vilket resulterar i löner som ofta ligger mellan 65 000 och 75 000 kr.

• Justitieråd: Toppen av karriären nås i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Ett justitieråd har en mycket hög lön som kan överstiga 120 000 kr per månad.

Domstolens nivå och geografisk placering

Lönenivån är direkt kopplad till vilken typ av domstol du arbetar vid. En grundläggande princip är att ju högre instans, desto högre lön. Arbetet i hovrätter och kammarrätter, och särskilt i de högsta instanserna, anses mer kvalificerat och ansvarsfullt.

Geografisk placering kan också ha en viss inverkan, även om den är mindre betydande än inom den privata sektorn. Domare i storstadsregioner som Stockholm kan ha något högre löner, delvis för att kompensera för högre levnadskostnader.

Specialistområden och karriärvägar

Alla domare är anställda av staten och arbetar inom Sveriges Domstolar. Karriären är tydligt utstakad och det finns ingen privat sektor att jämföra med. Däremot finns det olika typer av domstolar där man kan arbeta:

• Allmänna domstolar: Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen hanterar främst brottmål och tvistemål.

• Förvaltningsdomstolar: Förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen avgör tvister mellan enskilda och myndigheter, exempelvis skattemål eller socialförsäkringsmål.

• Specialdomstolar: Exempelvis Arbetsdomstolen eller Patent- och marknadsdomstolen, där domarna har specialkompetens inom ett visst rättsområde.

Vägen till att bli ordinarie domare tar ofta minst åtta år efter avslutad juristutbildning. Denna väg, via notarie- och assessortjänstgöring, är den traditionella "domarbanan" och utgör grunden för den fortsatta löne- och karärrutvecklingen.

Löneprognos och framtidsutsikter för 2025

Löneutvecklingen för domare har varit stabil och positiv de senaste åren. Mellan 2019 och 2023 har snittlönen ökat stadigt. Trenden med en årlig ökning, ofta mellan 1-3%, förväntas fortsätta under 2025, i linje med de allmänna löneökningarna inom statlig sektor.

Arbetsmarknaden för jurister i allmänhet, och därmed även för de som aspirerar på att bli domare, bedöms vara god med liten konkurrens om jobben för de med rätt kvalifikationer. Samtidigt är antalet domartjänster begränsat, vilket innebär att konkurrensen för att nå de ordinarie tjänsterna alltid är hög. Behovet av domare är dock konstant, vilket skapar en stabil och trygg arbetsmarknad för den som väl kommit in på domarbanan.

Hur kan man påverka sin lön som domare?

Som domare är löneförhandling inte den primära vägen till högre lön. Istället handlar det om att aktivt arbeta för att avancera i karriären inom domstolsväsendet.

1. Sikta på högre instanser: Det mest direkta sättet att få en högre lön är att söka sig från tings- eller förvaltningsrätt till hov- eller kammarrätt, och så småningom eventuellt till de högsta instanserna.

2. Sök chefsbefattningar: Att ta på sig ett ledaransvar som chefsrådman eller lagman innebär ett betydande lönelyft och en möjlighet att påverka och utveckla domstolens verksamhet.

3. Specialisering: Även om det inte direkt ger en "specialistlön" kan djup kunskap inom ett efterfrågat rättsområde göra dig till en starkare kandidat för mer kvalificerade och högre avlönade tjänster.

4. Bisysslor: Vissa domare, särskilt i de högsta instanserna, kan ha betydande sidoinkomster från exempelvis skiljemannauppdrag, författarskap eller styrelseuppdrag. Detta är dock strikt reglerat för att undvika intressekonflikter.

Källor och vidare läsning

Informationen i denna artikel är sammanställd från offentlig statistik och data från källor som Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges Domstolar och olika fackförbund som Akavia. För den mest aktuella och detaljerade lönestatistiken är det alltid en god idé att konsultera dessa primärkällor direkt.

Dela